Änkekejsarinnan Dowager Cixi, regaerade i över 40 år och hade ett stort intresse för den kejserliga hunden pekingese.

Den berömda insmugglade pekingesen och stamfadern till många av våra moderna pekingeser Ah cum

En pekingese med en Alderbourne tik som mamma: Internationell och Nordisk Champion Lotusgrange Top Hat efter Lotusgrange Ginger Bun – Alderbourne Tongs Girl. Ägare när det begav sig var de framgångsrika svenska uppfödarna och Morning Breeze mentorer för pekingese, Henrik Johansson och Lars Andersson, Henrikville kennel

Bilden från 618 f.kr. Pekingeseidealet vid hovet var att pekingeserna skulle vara små, så pass små att de kunde rymmas i klädesärmarna hos medlemmar av det kejserliga hovet. Så kallade sleeve dog.

Den översta bilden; Amiral Lord Hay överlämnar pekingese till Drottning Victoria av England, pekingesen fick namnet Looty. Nedre bilden Looty på en stol.

Drottning Louise avgudade sina tre pekingeser. När hon dog 1965 lämnade inte vovven Eisi sin husse, Kung Gustaf VI Adolfs sida.

Den legendariska pekingeseuppfödaren Winifred Mee Pekehuis kennel, England. Här på världens största hundutställning Crufts

Pekingesen, en fascinerande ras och en av världens äldsta hundraser, flera tusen år gammal. En Kinesisk tempelhund som endast fick ägas av den kejserliga familjen. Pekingesen uppstod, enligt legenden, genom att ett stort lejon blev kär i en liten silkesapa. När lejonet bedyrade silkesapan sin kärlek förklarade apan att hon visst älskade lejonet men att deras storleksskillnad var alltför stor. Silkesapan bedyrade dock att hon alltid skulle vara lejonets bästa vän. Lejonet vände sig, mycket bedrövat, till en av Buddhas heliga män som dragit sig tillbaka i djungeln för att leva som eremit.  Lejonet förklarade sitt dilemma och sin hjärtesorg för den helige mannen som lyssnade noga till lejonets berättelse. Den helige mannen kände sympati för lejonet och sade sig villig att hjälpa lejonet att minska i storlek. Dock krävde den helige mannen att lejonet måste göra en uppoffring, en stor sådan. Lejonet måste offra sin styrka för att bli liten som en silkesapa. Detta accepterade lejonet och den helige mannen bad böner över lejonet som krympte.  Efteråt frågade den helige mannen om lejonet fortfarande var övertygad om sitt beslut nu när lejonet fick veta hur det känns att vara liten och sårbar? Jag ångrar inget sade lejonet, bara hon vill ha mig fortfarande. Den helige mannen utbrast att detta är verkligen sann och äkta kärlek och du ska bli belönad för din trofasthet genom att få tillbaka ditt stora mod och din kungliga värdighet. Du och din avkomma ska aldrig behöva vara hungriga och jaga. Ni ska äta vid de ”storas” bord. Och så blev det att lejonet och silkesapans avkommor blev de kungliga Pekingeserna vars natur som de fått av föräldrarna består i ett stort mod och mycket värdighet från lejonet samt bekymmersfria och lekfulla som silkesapan. (John A Vlasto, The Popular Pekingese)

År 1860 när engelsmännen stormade sommarpalatset i Peking, under det så kallade andra opiumkriget, hittade man dessa hundar och tog fem stycken som krigsbyte varav en hund skänktes till drottning Viktoria. Sedan dess har England status som ägare och hemland för rasen och dess standard. Änkekejsarinnan Dowager Cixi (ibland skrivs namnet Tzu-Hsi) som hade ett fortsatt mycket stort intresse av Pekingeserna höll en kennel med 20-talet pekingeser och besökte ofta kenneln för inspektion av hur framgångsrik aveln var. Kejsarinnan uttryckte sin syn på pekingesen så här:

Let the Lion Dog be small; let it wear the swelling cape of dignity around its neck; let it display the billowing standard of pomp above its back,” the “dropped pearls” of wisdom begin. “… Let its eyes be large and luminous; let its ears be set like the sails of war junk; let its nose be like that of the monkey god of the Hindus. Let its forelegs be bent; so that it shall not desire to wander far, or leave the Imperial precincts. Let its body be shaped like that of a hunting lion spying for its prey.” (American Kennel Club)

När pekingesen väl kommit till England så tog det fram till 1898 då den Engelska kennelklubben godkände rasen, namngav den och blev rasens hemland och Kina ursprungsland.  På den tiden var pekingesen ingen homogen ras. Men under de första årtiondena på 1900-talet påbörjades en medveten avel utifrån en satt standard och vi ska här nämna några avgörande och mycket viktiga kennlar: goodwood, palace, pekin lite senare alderbourne (ashton Crossed) den sistnämnda mycket viktig för den moderna pekingesen standard. En oerhört viktig hane,  Ah Cum, smugglades in till Storbritannien i en låda med japanska rådjur 1896. Ah Cum är stamfader till den moderna pekingesen.  Mot slutet av sitt liv, skänkte änkekejsarinnan flera hundar till välborna amerikaner så som finansmannen John Pierpont Morgan och president Theodore Roosevelts dotter Alice.

Tillbaka till hemlandet England och Kennel  Alderbourne som i början av 1900-talet grundades av Mrs C. Ashton Cross när pekingeserna var mycket i sin linda i Storbritannien. Hon skulle etablera vad som skulle bli en världsberömd kennel med helt avgörande betydelse för den moderna pekingesen. Döttrarna, Miss Marjorie and Miss Cynthia Ashton Cross , tog arvet vidare fram till 1970-talet.

Pekingesen är intelligent, nyfiken och har integritet och stor värdighet. Pekingesen är en robust och pigg hund som inte alls uppskattar att framleva sitt liv på en sidenkudde, som många tror.  Den är en fantastiskt trevlig familjehund och mycket kärvänlig. Den är envis, påhittig och livlig, men ändå värdig i sitt uppträdande. På 1950-talet var pekingesen en av de mest populära hundraserna i världen. Numera är pekingesen inte så vanlig. Vi vill med stort engagemang och beslutsamhet arbeta för denna oerhört fascinerande hundras bevarande och utveckling. Pekingesen är en fantastisk sällskapshund, lekfull, intelligent och älskar sin ägare och familj.

Kung Gustaf VI Adolf klappar en av drottning Louises pekingeser på Sofiero.

Drottning Alexandra av England som var stor djurälskare och älskade i synnerhet pekingeser som kom till England på 1860-talet

Mrs. Ashton Cross grundare av Alderbourne kennel